Främre knäsmärta: ont runt knäskålen

Knäskålen sitter framtill på knät och glider mot lårbenet när du böjer och sträcker benet. Vid främre knäsmärta gör det ont runt eller bakom knäskålen, och värken blir värre när knät böjs under belastning. Vården kallar det patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS).

Det är ett av de vanligaste knäbesvären hos den som springer och tränar. Oftast har knät fått mer än det hunnit vänja sig vid. Träning är grunden i behandlingen, och du behöver oftast inte sluta röra dig under tiden.

• Det gör ont runt eller bakom knäskålen. Smärtan är svår att peka ut med ett finger.
• Den blir värre när du går i trappor, sitter på huk, hoppar, springer eller sitter länge med böjda knän.
• Den kommer oftast smygande, men kan också börja plötsligt.

Sitter värken i stället precis nedanför knäskålen, läs om hopparknä. Sitter den på utsidan av knät, läs om löparknä.

• Knät har fått mer än det hunnit vänja sig vid.
• Ofta har du ökat träningen, till exempel sprungit längre eller oftare, eller gjort fler hopp och knäböj än vanligt.

Varför vissa får det och andra inte är inte helt klarlagt. En fysioterapeut kan titta på just ditt knä.

Har värken vuxit fram under flera veckor är det oftast en överbelastning. Kom smärtan i stället plötsligt vid en vridning eller ett stopp, och knät svullnar, fastnar eller viker sig, kan det vara en akut skada, till exempel i menisken. Läs då om meniskskada och se rutan om vård nedan.

• Dra ner på det som gör ont, till exempel hur långt och hur ofta du springer, djupa knäböj och hopp. Du behöver oftast inte sluta röra på dig helt.
• Träna höft och lår. Träna styrka för både höft och lår. Den kombinationen ger bäst resultat, både på kort och lång sikt.
• Inlägg. Färdiga inlägg i skon kan minska smärtan på kort sikt.
• Smärtstillande. Har du mycket ont kan receptfria smärtstillande hjälpa. Fråga på apoteket vilket som passar dig.
• Ta det i steg. Under Återhämtningsprognos ser du vägen tillbaka och hur du vet när du kan gå vidare.

Är du under 18 har knäbesvär ofta andra orsaker. Läs då om knäbesvär hos barn och tonåringar.

Kontakta en vårdcentral eller en fysioterapeut om det inte blivit bättre inom några veckor. Har du skadat knät och det fastnar i ett läge, inte går att stödja på, är svårt att sträcka ut eller svullnar kraftigt inom ett par timmar: sök vård på en vårdcentral eller jouröppen mottagning inom ett dygn. Ring 1177 direkt om knät gör mycket ont, har ändrat form, eller är rött och varmt och du har feber.

Knät säger ifrån i trappor, på huk och efter passen. Nu gäller det att hitta en mängd som knät klarar. Dra ner på det som gör ont, till exempel hur långt och hur ofta du springer, djupa knäböj och hopp. Ofta kan du fortsätta träna, med kortare och lättare pass. Blir det värre för varje pass, eller svullnar knät, ska du dra ner mer.

Färdiga inlägg i skon kan minska smärtan på kort sikt. Bland våra sulor och inlägg finns till exempel en löparsula i tre hålfotshöjder.

Har du mycket ont kan receptfria smärtstillande hjälpa. Fråga på apoteket vilket som passar dig. Börja samtidigt med styrkan i nästa steg, i den mängd knät tål.

Nu bygger du upp det som bär knät. Träna styrka för både höft och lår. Den kombinationen ger bäst resultat, både på kort och lång sikt. Vilka övningar och hur mycket som passar dig lägger en fysioterapeut upp, och hjälper dig att öka i rätt takt.

Det mesta kan du göra hemma. Ett träningskit med band, miniband för benen och dörrhållare räcker långt, och fler finns bland våra träningsband.

Efter passen kan låren kännas tunga. Foam rollers passar för att rulla låren. När du går vidare avgör du med din fysioterapeut, utifrån hur knät svarar på träningen.

När vardagen och styrketräningen går bra är det dags att träna mer. Besvären kom ofta av att knät fick mer än det hunnit vänja sig vid, så öka lite i taget och ge knät tid mellan passen.

• Fortsätt med styrkan. Behåll övningarna för höft och lår, även när knät känns bra.
• Lyssna på knät. Blir det värre för varje pass, eller svullnar knät, backa till kortare och lättare pass.
• Lägg krafterna på träningen. Inget visar att knäskydd, knästöd eller knäband minskar smärtan när du redan tränar.

Det varierar, och det kan ta tid. Utan rätt träning kan värken hålla i sig länge eller komma tillbaka, ibland i flera år. Därför är träningen värd att fortsätta med, även när knät börjat kännas bättre.

En fysioterapeut kan lägga upp träningen åt dig.

Vid främre knäsmärta finns inget som visar att knäskydd, knästöd, knäband eller knäkompression minskar smärtan när du redan tränar. Därför visar vi inga knästöd här. Det som hjälper är att anpassa mängden och träna styrka i höft och lår.

Färdiga inlägg i skon kan däremot minska smärtan på kort sikt, och göra det lättare att fortsätta röra sig medan styrkan byggs upp.

• Behåll styrkan i höft och lår, till exempel med träningsband hemma.
• Öka gradvis. Mer träning än knät hunnit vänja sig vid är en vanlig orsak till besvären.
• Ge benen vila mellan passen. Mer för vilan efter passen finns under återhämtning.

Främre knäsmärta är envis, men du kan påverka den. Hitta en mängd knät klarar, bygg styrkan och fortsätt träna den när du är tillbaka. Osäker på vad som passar dig? Skriv till oss, så hjälper vi dig.