Knäsmärta hos barn och tonåringar: Schlatter och andra vanliga orsaker

Barn och tonåringar kan få ont i knäna av flera olika orsaker. Ofta kommer besvären i samband med idrott eller annan fysisk aktivitet. Knät kan göra ont, bli svullet eller ömt.

Den som växer snabbt och samtidigt tränar mycket kan överbelasta knäna. Det är en vanlig orsak till att idrottande barn får ont framtill i knät. Oftast går besvären över av sig själv, men vissa tecken ska vården titta på. Dem hittar du längre ner.

• Det gör ont framtill i knät när barnet har suttit länge med böjda knän, till exempel i bilen eller på bio.
• Det gör ont i trappor, på cykeln eller i annat med mycket knäböjningar.
• Det gör ont vid idrott, framför allt när idrotten innehåller hopp.
• En knöl några centimeter under knäskålen kan svullna upp, göra ont och kännas öm.
• Knät kan bli svullet och ibland fastna i ett läge en kort stund.

En del barn får besvär i båda benen samtidigt.

• Schlatters sjukdom. Lårmuskelns senfäste på knölen några centimeter under knäskålen blir inflammerat och svullet. Det är vanligt hos barn och ungdomar mellan åtta och femton år, framför allt hos dem som idrottar och växer snabbt.
• Sinding-Larsens sjukdom. Små bristningar i senan under knäskålen ger ont när barnet springer, hoppar och går i trappor. Den kallas ibland höjdhopparknä, men kan också drabba barn som spelar fotboll eller springer mycket.
• Främre knäsmärta. Ont framtill i knät kan bero på ojämnheter i brosket på baksidan av knäskålen, eller på att brosket är extra känsligt för belastning. Besvären försvinner oftast med åren.
• Osteokondrit. En liten bit brosk och ben lossnar i leden, oftast i knät. Hos barn är det vanligast mellan 12 och 19 år.
• Bakercysta. En svullnad i knävecket, vanligast innan barnet fyllt sju år. Den minskar eller försvinner av sig själv när barnet blir större.
• Knäskålen ur led. Efter en kraftig smäll mot knäskålen eller en hastig vridning. Läs om knäskålen ur led.
• Besvär från höften. Flera höftbesvär hos barn ger ont i höften och ibland även i låret och knät. Barnet kan börja halta. Därför ska ett barn som haltar undersökas.

De flesta knäbesvär hos barn går över av sig själv. De här tecknen ska vården bedöma.

• Dra ner på det som gör ont. Det första barnet ska göra är att undvika aktiviteter som gör ont.
• Byt eller anpassa idrotten en tid. Barnet kan prova en annan sport om träningen gör ont. Ibland räcker det att hoppa över den allra hårdaste träningen eller tävlingarna, till exempel mycket hopp och löpning.
• Stretcha och träna musklerna. Stretchning och träning av musklerna i knät kan lindra besvären. Vilka övningar som passar ert barn tar ni med en fysioterapeut.
• Förband eller tejp vid idrott. Barnet kan bli hjälpt av ett speciellt förband eller tejpning som sätts på knät vid fysisk aktivitet. Se stöd på vägen tillbaka.
• Smärtstillande. Receptfria smärtstillande läkemedel kan hjälpa om barnet har mycket ont.

Börja med att ta bort det som gör ont. Barnet behöver inte sluta röra på sig, men välj aktiviteter som inte gör ont i knät. En annan sport en tid kan vara en bra lösning.

Kolla tecknen under Översikt. Har barnet ont i knät och kan inte idrotta som vanligt, kontakta en vårdcentral.

Ibland räcker det att undvika den allra hårdaste träningen eller tävlingarna en tid. Stretchning och träning av musklerna i knät kan lindra besvären. Vilka övningar, hur mycket och hur ofta lägger ni upp med en fysioterapeut.

Vid idrott kan ett förband eller tejp på knät hjälpa en del barn. Ett knäband i barnstorlek sitter strax under knäskålen. Till styrkeövningarna hemma finns träningsband.

Det här är målet. Det som inte gör ont kan barnet göra. Kommer smärtan tillbaka, dra ner igen på det som gör ont.

• Fortsätt med träningen för musklerna även när barnet är tillbaka.
• Hur snabbt hopp och löpning kan öka är en bedömning för fysioterapeuten.
• Svullnar knät, haltar barnet eller blir det inte bättre: kontakta en vårdcentral.

Schlatters sjukdom brukar gå över när barnet blir äldre och slutar växa. De flesta blir bra inom två år, men för en del fortsätter smärtan några år i vuxen ålder. Främre knäsmärta försvinner oftast med åren, och en bakercysta minskar eller försvinner när barnet blir större.

Läkaren undersöker benet och kontrollerar rörlighet, styrka och stabilitet. Ibland behövs röntgen. Vilken behandling barnet får beror på vad som orsakat besvären.

Det är vanligt att få fysioterapi, med övningar som stärker musklerna kring knäleden. Har knät gått ur led kan barnet behöva en skena som stöd några veckor, och ofta kryckor i början.

Ibland behövs en operation, till exempel om en bit ben eller brosk lossnat inne i leden. Vid Schlatters sjukdom kan barnet behöva opereras om inget annat hjälper eller om besvären är svåra.

• Stretcha och träna musklerna i knät och benen, även när det inte gör ont.
• Vila från det som gör ont i stället för att träna igenom det.
• Variera idrotten om en sport med mycket hopp och löpning gör ont.

Osäker på vad som passar ert barn? Skriv till oss, så hjälper vi er.