Knäskålen ur led: när knät hoppar ur läge

Knäskålen sitter framtill på knät och skyddar leden. Vid ett kraftigt slag mot knät eller en hastig vridning kan den glida ur sitt läge, oftast ut mot utsidan av knät.

Oftast glider knäskålen tillbaka direkt, av sig själv eller när du sträcker ut benet. Sedan svullnar knät. Ibland låser sig benet i utsträckt läge och går inte att böja. Då behöver du hjälp att få knäskålen på plats.

Det händer oftast barn och tonåringar, men vuxna kan också råka ut för det, och det är en vanlig knäskada hos unga som idrottar. Har knäskålen gått ur led en gång ökar risken att det händer igen. Därför är styrketräningen efteråt så viktig.

• Du känner att knäskålen hoppar ur, och det gör mycket ont. Har det hänt förut brukar det inte göra lika ont.
• Oftast glider knäskålen tillbaka direkt. Efteråt svullnar knät och det blir svårt att stödja på benet.
• Ibland låser sig benet i utsträckt läge och går inte att böja. Då behöver du hjälp att få knäskålen på plats.

Vreds knät i stället, och känns det ostadigt efteråt, läs om korsbands- och ledbandsskada. Fastnar knät i ett läge, läs om meniskskada.

• En smäll mot knät eller en hastig vridning.
• Har knäskålen gått ur led en gång ökar risken att det händer igen. Ju yngre du var första gången, desto större är risken.
• Det händer oftast barn och tonåringar, men vuxna kan också råka ut för det.

Direkt efter skadan, i väntan på vård:

• Högläge. Lägg dig ner och stötta upp benet så att det ligger högt.
• Håll benet stilla. Stöd inte på det och rör det inte tills du fått hjälp.
• Låt knäskålen vara. Försök inte sätta tillbaka knäskålen själv.
• Kyla. Ett kylande förband kan minska svullnaden.
• Smärtstillande. Har du mycket ont kan du ta smärtstillande.

Knät ska undersökas även om knäskålen gått tillbaka av sig själv. Efter vården börjar vägen tillbaka. Under Återhämtningsprognos ser du stegen och hur du vet när du kan gå vidare.

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om knät har låst sig i ett läge, om det svullnar kraftigt efter skadan, eller om det gör mycket ont oavsett om du håller benet stilla eller rör det. Är det stängt: sök vård på en akutmottagning. Tror du att knäskålen hoppat ur och sedan gått tillbaka, ska knät också undersökas.

Nu är det vården som gäller. Lägg dig ner med benet högt, håll det stilla och försök inte sätta tillbaka knäskålen själv. Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om knät har låst sig, svullnar kraftigt eller gör mycket ont. Är det stängt: sök vård på en akutmottagning. Har knäskålen gått tillbaka av sig själv ska knät ändå undersökas.

Efter vården kan du behöva en ortos, ett stödbandage eller en skena under några veckor. Den får du via vården. Du får stödja på benet, men kryckor behövs ofta i början. En fysioterapeut visar hur du rör benet och ger dig de första övningarna.

När svullnaden lagt sig är det dags att komma igång med styrketräning för musklerna runt knät. Det gör knät stabilare och minskar risken att det händer igen. Övningarna för rörlighet och styrka lägger du upp med din fysioterapeut.

Mycket av träningen kan du göra hemma. Till styrkeövningarna för benen finns träningsband, till exempel ett träningskit med band, miniband för benen och dörrhållare. Redskap för balans- och rörlighetsträning finns under balans och mobilitet. Fråga din fysioterapeut om de passar ditt upplägg.

Efter passen kan knät vara ömt. En kylande kompressionssleeve drar du över knät och kan ha på medan du vilar.

Det här är steget du längtar efter. Spela inte padel, fotboll eller annan idrott förrän knät har fått tillbaka sin styrka. Det är styrkan runt knät som gör det stabilare, och risken att knäskålen går ur led igen finns, särskilt om du var ung första gången.

• Låt styrkan avgöra, inte kalendern. Be din fysioterapeut hjälpa dig bedöma när knät är redo.
• Fortsätt träna. Behåll styrkeövningarna för benen även när du är tillbaka.
• Vid ett nytt urläge: sök vård först, som första gången.

Vill du ha något runt knät de första passen tillbaka finns stickade knädamasker och fler knästöd. De ersätter inte vårdens ortos eller träningen.

Räkna med att det kan ta några månader innan knät är bra igen. De flesta blir det.

Har knäskålen inte gått tillbaka sätter läkaren den på plats. Du får smärtlindring innan. Sedan röntgas knät för att se att skelettet inte skadats. Har knäskålen gått tillbaka av sig själv ska knät ändå undersökas.

Du kan behöva en ortos, ett stödbandage eller en skena, som stöd under några veckor. Du får stödja på benet, men kryckor behövs ofta i början. En fysioterapeut visar hur du rör benet och ger dig övningar för rörlighet och styrka.

Har knäskålen gått ur led flera gånger, eller är risken stor att det händer igen, kan du behöva opereras. Bland unga vuxna som opererats för att knäskålen gått ur led flera gånger kom ungefär åtta av tio tillbaka till sin idrott.

Har knäskålen gått ur led en gång ökar risken att det händer igen, och ju yngre du var första gången, desto större är risken. Det du kan påverka är styrkan.

• Behåll styrkan i musklerna runt knät, till exempel med träningsband hemma.
• Värm upp ordentligt. Bland fotbollsspelare på motions- och lägre elitnivå minskade ett särskilt uppvärmningsprogram före träningen skadorna med nästan fyra av tio.
• Ge benen återhämtning. Kompression och återhämtning efter tunga pass, och vila när knät säger ifrån.

Det gör mycket ont när knäskålen hoppar ur, men de flesta blir bra. Ta vården först, bygg styrkan i lugn takt och fortsätt träna den när du är tillbaka. Osäker på vad som passar dig? Skriv till oss, så hjälper vi dig.