Meniskbesvär: när knät vridit till

I knät sitter två menisker, en på insidan och en på utsidan. De är skivor av brosk mellan lårbenet och skenbenet. De jämnar ut belastningen i leden och gör knät stabilt när du går, springer och hoppar.

Vrids knät om kraftigt kan en menisk skadas, oftast den på insidan. Det händer ofta vid träning och idrott, till exempel i ett snabbt stopp. Ibland skadas korsbandet samtidigt. Med åldern blir menisker och brosk skörare, och efter 40 kan det räcka med en mindre olycka, som att trampa snett.

De allra flesta behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv, och med träning får du tillbaka styrkan och rörligheten.

• Knät fastnar i ett läge som inte går att ändra.
• Det gör ont när du sitter på huk eller vrider knät.
• Knät svullnar.

Känns knät i stället ostadigt och viker sig, läs om korsbands- och ledbandsskada. Har värken runt knäskålen vuxit fram under veckor, läs om knäbesvär i padel.

• Knät vrids om kraftigt, till exempel vid ett snabbt stopp. Oftast skadas menisken på insidan, och ibland skadas korsbandet samtidigt.
• Med åldern blir menisker och brosk skörare. Efter 40 kan det räcka med en mindre olycka, som att trampa snett.

• Fortsätt röra på dig. Det är inte skadligt att träna måttligt, även om det tillfälligt gör mer ont.
• Vänta med det tunga. Undvik hastiga rörelser och tunga aktiviteter för knät, till exempel löpning och padel, tills det lugnat sig.
• Rörlighet. Träna rörligheten, särskilt att sträcka ut knät helt.
• Styrka. Stärk benmusklerna. De avlastar knät.
• Lyssna på knät. Det ska inte göra mer ont dag för dag. Värken ska helst ha minskat dagen efter träningen.
• Ta det i steg. Under Återhämtningsprognos ser du vägen tillbaka till din sport och hur du vet när du kan gå vidare.

Har du skadat dig och knät fastnar i ett läge, inte går att stödja på, är svårt att sträcka ut eller svullnar kraftigt inom ett par timmar: sök vård på en vårdcentral eller jouröppen mottagning inom ett dygn. Är det stängt kan du vänta tills de öppnar.

Knät är ömt och kanske svullet. Kolla först rutan om vård under Översikt: fastnar knät, går det inte att stödja på, är det svårt att sträcka ut eller har det svullnat kraftigt inom ett par timmar, ska du söka vård inom ett dygn.

Annars gäller det att hålla igång utan att reta knät. Fortsätt röra på dig, men vänta med hastiga rörelser, löpning och padel. Vill du dämpa smärta och svullnad kan du lägga kyla inlindad i en handduk på knät. Det finns också en kylande sleeve som du drar över knät och kan röra dig med, och mer under värme och kyla.

Börjar knät lugna sig är det dags för nästa steg.

Nu bygger du upp knät igen. Träna rörligheten, särskilt att sträcka ut knät helt, och stärk benmusklerna. De avlastar knät. Det är inte farligt om det tillfälligt gör lite mer ont, men det ska inte bli värre dag för dag, och värken ska helst ha minskat dagen efter.

Efter en knäskada är det lätt att tappa både styrka och balans. Till styrkeövningarna finns träningsband, och med en balanskudde kan du göra balansövningarna svårare i takt med att knät blir starkare.

Behandlingen är oftast träning, och en fysioterapeut kan lägga upp övningarna åt dig.

Det här är steget du längtar efter. Du är redo att börja med löpning, padel och annat med snabba stopp och vändningar när knät inte längre fastnar eller svullnar och du har fått tillbaka styrka och rörlighet. Be din fysioterapeut hjälpa dig bedöma när.

• Behåll styrkan. Fortsätt med övningarna för benen, även när knät känns bra.
• Lyssna på knät. Fastnar det eller svullnar det igen: backa och låt en läkare eller fysioterapeut titta på det.

Vill du ha något runt knät de första passen tillbaka finns stickade knädamasker och fler knästöd. De läker inte menisken. Det är träningen som gör knät redo.

Oftast läker skadan av sig själv.

Går besvären inte över inom ett par veckor kan du behöva behandling. Oftast är det fysioterapi, och en del behöver opereras, framför allt efter större olyckor eller om knät har låst sig.

• Behandlingen är oftast fysioterapi, alltså träning för rörlighet, styrka och balans.
• Hos medelålders med en menisk som skadats med åren gav tolv veckors träning med fysioterapeut lika bra knäfunktion efter två år som en operation, och starkare lårmuskler de första månaderna.
• En del behöver opereras, framför allt efter större olyckor eller om knät har låst sig. Då kan den skadade delen av menisken tas bort, eller menisken sys ihop.
• Bland idrottare som opererats för en meniskskada kom nästan alla tillbaka till sin idrott, och ungefär åtta av tio till samma nivå som före skadan. När en del av menisken tagits bort tog det i snitt ungefär två månader. När menisken sytts ihop tog det i snitt ungefär sex månader.

En tidigare meniskskada ökar risken för artros i knät på sikt, och svaga muskler ökar den också. Därför är styrkan du bygger nu värd att behålla, även när knät känns bra.

• Värm upp ordentligt. Bland fotbollsspelare på motions- och lägre elitnivå minskade ett särskilt uppvärmningsprogram före träningen skadorna med nästan fyra av tio.
• Behåll styrka och balans i benen, till exempel med träningsband och balansredskap.
• Ge benen återhämtning. Kompression och återhämtning efter tunga pass, och vila när knät säger ifrån.

De flesta meniskskador läker av sig själv, och även bland idrottare som behövt opereras kommer nästan alla tillbaka till sin idrott. Ta ett steg i taget, låt knät visa att det är redo, och fortsätt träna det när du är tillbaka. Osäker på vad som passar dig? Skriv till oss, så hjälper vi dig.