Höftledsartros: ont i ljumsken när du rör dig

Höftleden är leden mellan lårbenet och bäckenet. På ledytorna sitter brosk. Det gör leden stabil och gör att benytorna lätt kan glida mot varandra.

I en frisk led byggs lika mycket brosk upp som bryts ner. Vid artros hinner kroppen inte bygga nytt. Brosket blir tunnare och ojämnt, och höften blir stel, gör ont eller rör sig sämre. Även ledband och muskler kan påverkas.

Oftast gör det ont i ljumsken och runt höftens utsida. Det kan också göra ont ner mot skinkan. En del får ont ner mot låret eller knät, men det är ovanligare.

De flesta som får artros i höften är över 45 år. Det är vanligt, och träning och kunskap om artros räcker som behandling för de allra flesta.

• Det gör ont när du rör dig. Det är det vanligaste.
• Höften är stel och gör ont de första stegen efter att du suttit eller legat still. Det släpper när du kommit igång. Samma sak på morgonen.
• Med tiden kan det göra ont när du står eller går mycket, och till slut även när du vilar eller sover.
• Det kan bli svårt att knyta skorna eller ta på strumporna.

Besvären kommer ofta i skov. I perioder är det värre, och mellan dem brukar det kännas lindrigare. En dålig period betyder alltså inte att det går snabbt utför.

Ömmar det mest på benknölen på utsidan av höften, läs om ont på utsidan av höften. Gör det ont på insidan av låret när du pressar ihop benen, läs om ljumskbesvär.

Ingen vet säkert. Det här ökar risken:

• Ålder över 45 år.
• Övervikt.
• Svaga muskler.
• Artros i släkten.
• En tidigare ledskada eller ett benbrott nära leden.
• Upprepad ensidig belastning, som tunga lyft, och träning på elitnivå.

Artros utvecklas långsamt, under många år.

Inte tidigt. Det tar många år innan artros syns på en röntgenbild. Därför behövs röntgen oftast inte. Vården bedömer i stället dina symtom och hur höften rör sig.

En normal röntgenbild betyder inte att det du känner är inbillat.

• Träna regelbundet. Cykling, crosstrainer, roddmaskin, styrketräning, promenader och simning passar bra. Starkare muskler kring höft, bål och ben ger mindre ont.
• Det är inte farligt om det gör ont när du tränar. Anpassa övningarna efter vad du klarar.
• Sluta inte helt med det du gillar. Minska hur mycket eller hur hårt du gör det i stället.
• Skor. Använd skor med dämpande sula, gärna med inlägg.
• Sitt inte still för länge.
• Vikten. Har du övervikt kan några kilo mindre ge mindre ont.
• Värme eller kyla. En värmekudde eller kylkudde kan kännas skönt.
• Ta det i steg. Under Återhämtningsprognos ser du var du är och hur du fortsätter med din sport.

Receptfria smärtstillande kan lindra i perioder med mycket ont. De tar inte bort artrosen. Fråga på apoteket eller din läkare vad som passar dig.

Har du fallit och fått mycket ont i höften, eller kan du inte stödja på benet: åk till akuten.

Artros kommer ofta i skov. Just nu gör det mer ont, kanske även i vila. Det betyder inte att det går snabbt utför, och det är inte farligt att röra sig.

Minska hur mycket eller hur hårt du tränar, men sluta inte helt. Rör på dig regelbundet och undvik att bli stillasittande länge. Receptfria smärtstillande kan behövas i perioder med mycket ont. En värmekudde eller kylkudde kan kännas skönt: värme kan göra att musklerna slappnar av, och kyla kan kännas skönt om leden är svullen eller varm. Under värme och kyla finns bland annat en apparat för både värme och kyla.

När skovet lagt sig bygger du vidare.

Träning är den viktigaste behandlingen. Den stärker musklerna kring höfterna, bålen och benen, brosket mår bättre och du får mindre ont. I början kan det ibland göra mer ont, men efter några månader brukar smärtan minska.

Cykling, crosstrainer, roddmaskin, styrketräning, promenader och simning passar bra. En fysioterapeut kan ge dig råd om vad som är bäst för dig, och många vårdcentraler har artrosskola.

Styrkeövningarna kan du göra hemma med träningsband, till exempel ett träningskit med band med handtag, miniband och dörrhållare. För rörligheten finns redskap under balans och mobilitet.

Ja, du kan fortsätta, om det känns bra. Du kan jogga eller löpträna, och rörelse är bra för leden. Det som brukar behöva justeras är hur mycket och hur hårt, inte om.

• Prova dig fram. Minska mängden eller tempot i perioder när höften bråkar, i stället för att sluta.
• Behåll styrkan i musklerna kring höft, bål och ben. Det är den som ger mindre ont.
• Skorna. Skor med dämpande sula, gärna med inlägg. Det finns sulor och inlägg för löparskor.

En fysioterapeut kan hjälpa dig hitta rätt nivå. Efter passen finns kompression och benmassage för återhämtningen.

Artros utvecklas långsamt, under många år, och besvären kommer och går i skov. Tränar du regelbundet brukar det göra mindre ont efter några månader. I början kan det ibland göra mer ont.

Träning och kunskap om artros räcker för de allra flesta. Många vårdcentraler erbjuder artrosskola, på plats eller digitalt. Har du mycket ont trots träning finns smärtlindring, och hjälpmedel som avlastar leden. Operation med en ny höftled blir aktuell bara för ett fåtal, när annan behandling inte hjälpt.

Bland dem som fått en ny höftled kom ungefär åtta av tio tillbaka till sin sport, i snitt efter fyra till sex månader. Till lugnare idrotter kom nästan alla tillbaka, till idrotter med hög belastning drygt hälften.

Du kan minska besvären genom att träna och lära dig mer om artros. Det du gör för höften nu är det som håller dig kvar i din sport.

• Träna regelbundet, även i perioder när det känns bra. Svaga muskler är en av riskfaktorerna för artros.
• Håll igång i vardagen. Undvik att sitta still länge.
• Vikten. Väger du mindre belastar du lederna mindre.

Höftledsartros är vanligt, och de allra flesta klarar sig med träning och kunskap. Fortsätt röra dig, justera mängden när höften säger ifrån, och behåll det du tycker om. Osäker på vad som passar dig? Skriv till oss, så hjälper vi dig.